Betyg:
4

"Mycket bra. Men långt ifrån det bästa Zelda-äventyret."

The legend of Zelda: The Wind Waker- Nintendo GC
The legend of Zelda: The Wind waker (hädanefter: Zelda: Ww) är känt för Nintendos otippade chockbomb när de valde cell shading-grafiken i spelet. Ett imponerande modigt tilltag från Nintendo - Sony hade antagligen strängt sagt till sina tredjepartstillverkare att inte ändra för mycket i givna försäljningssucceér. Fansen protesterade föga oväntat mot valet att försöka få ett Zelda-spel att likna en tecknad film. Jag tycker grafiken i Zelda: Ww är grymt snygg. Det känns verkligen som tecknad film, åtminstone bitvis. Dessutom är debatten ganska obefogad. Som om grafiken någonsin varit central i ett Zelda-spel? Som om A link to the past verkligen blivit ett bättre spel om grafiken hade varit bättre? Nåja...

Om man backar tiden en konsoll-generation var The legend of Zelda: The Ocarina of Time (hädanefter: Zelda: OoT) det bästa tv-spelet jag spelat. Det var ren och skär magi. Det var helt enkelt så bra ett tv-spel kunde vara. Och det är det fortfarande. Med andra ord måste ett nytt Zelda överträffa sig själv för att överraska mig. En svår och rent av övermänsklig uppgift. Och det är med stor besvikelse som jag ganska snart inser att Zelda: Ww inte kommer att erbjuda några större överraskningar. Det är helt enkelt inte alls lika kul att spela minispel för att få hjärtbitar, elda fram dolda saker med hjälp av pinnar i borgar eller spegla ljus med spegelskölden när man redan gjort alltsammans i två bra N64-spel... Det är där spelets problem ligger. Samt i berättelsen. I Zelda: OoT fick spelandet aldrig "soppa-torsk". Det får man i Zelda: Ww. Plötsligt går spelet på tomgång och man har inget annat val att segla runt och fiska i evigheter och åter evigheter tills man tröttnar...

Zelda: WW är inte ett dåligt spel. Långt ifrån. Men det levererar inte samma flyt och ett äventyr av samma episka mått som Zelda: OoT gjorde. Eller också är det jag som börjar bli gammal...

Daniel Lenneér