Det är mycket NES-nostalgi just nu, men det är ju så det är. Länge har jag tänkt blogga om ostiga spelomslag och den senaste retrovågen i tillvaron är ett gott tillfälle att börja.
Först ut: Time lord. Ett spel jag aldrig spelat, men ett omslag som gör dagen när man ser det. När man ser det stannar tiden. Awesome tänker man… Eller, ja, coooolt tänker man om man är svensk. Spel som ser ut såhär får vara värdelösa. De har rätt till det.
Time lord….? Sär skrivet…? Det är säkert rätt enligt det engelska språket, men det är skitfult! Varför inte Timelord?
Här har vi ett spelomslag som inte sparar på krutet. Här har vi allt… Jag repeterar: ALLT som var coolt när man tolv år!
Här har vi en hjälte med riddarrustning och sväd OCH rymdhjälm OCH en strålpistol. Vi har en drake. Vi har en riddare med stridshäst och morgonstjärna. Och ett rymdskepp. Och rymd. Och en explosion! Kan ett spelomslag vara mer awesome? Jag menar – Finns det mer coola saker att stoppa in? Tveksamt… Det skulle vara en brinnande ninja, en jätterobot som skjuter laser och en galen dvärg då möjligen. Men man kan inte få allt.
Det här hursomhelst skönt med ett omslag som skiter i less is more och bara fokuserar på att vara awesome och sälja sig till tolvåriga killar.
Pluspoäng för att rymdskeppet ser lite 50-tal Ed Woodigt ut. Det kompenserar den skitfula guldskölden i bakgrunden. (Nä. Guldsköldar är inte coolt.)
Den faktiska ostigheten i omslaget är visserligen inte så hög… Det saknas lite naket, lite gedigen smaklös fulhet och definitivt saknas poserandet. Men det här omslaget kommer långt bara på att vara AWESOME.
