För ett par veckor sedan var jag i Karlskrona och kollade på HC igen! Riktigt kul att ha kickat igång mitt gamla intresse för tunggung igen! Det var inte en dag för tidigt! Kvällen till ära spelade Grace. Will. Fall. (som skrivs med punkter, visst), M:40 och Counterblast. Det sistnämnda bandet spelade något jag i okunskap kallar doommetal. Vet inte om det är rätt. Långsam metal med skriksång och syntar. Många långa skägg på scen. Det sades att M:40 var punk, men jag tyckte det var HC. Sån är jag. GWF var HC på alla plan iaf! Tog tillfället i akt att köpa en skiva av bandets frontman efter spelningen. Vansinnigt snygg skiva, till formen. Genomskinlig vinyl dessutom. Och numrerad. No 151 av 500.
Tyvärr dras ”second album” av det för genren så vanliga problemet. HC funkar rätt dåligt på skiva. Musiken blir instängd. Det är musik för svettiga liveframträdanden. På skiva blir det helt enkelt en ganska jämn smet. Inte dålig. Inte dålig alls. Bara inte lika bra som live.
Jag har ett ilandsproblem, som Hoborec serverade en enkel och smaklös lösning på. Det är coolt att köpa skivor på vinyl och klart värt’ett när man är på spelningar och gillar ett band. Men jag vill ju kunna lyssna på skivan i bilen, om den är bra. Kanske i min dator. Kanske spela för en polare. Vinyl är snyggt och coolt som skam, men föga praktiskt. Just för dessa behov medföljer en lapp som möjliggör att ladda ner skivan i mp3-format från skivbolaget. Plötsligt kan man bränna ut så många CDs man vill. Smart. Och hundra spänn är plötsligt så lätt värt’ett. Det finns ingen akilleshäl längre.
Så ska en slipsten dras, kort sagt. Kolla upp GWF och Hoborec om du gillar HC. Bara gör det!
Länkar:
www.gracewillfall.com
www.hoborec.com