Jag har en syssling eller nåt, som är i grävbranschen. Gör skoper etc. I Tidaholm.
http://www.lenneers.se/
Blir fnittrigt lycklig över namnet, url:en och logon. Kul att någon i släkten gör något! Kanske någon som är sur för att jag har norpat domänen lenneer.se?
Dags för ett nytt våravsnitt av Youtubeserien Ångestspel…
Last Battle var ett av de 6 första spelen att släppas i USA. Kanske också ett av de 6 sämsta?
Spänn dig så tröjan spricker. Sparka statiska fula sprites offscreen. Fastna i vinkelvolten med fula bossar. Gå i bruna källare och kicka bananer. Utmana dig själv. Den sista striden stundar…
Ångestspel är nog utan tvekan min populäraste IP. Jag la upp klippet vi 21-tiden på söndagkvällen och fick direkt 40 tittningar utan någon som helst marknadsföring. Inte mycket för ”riktiga” Youtubers, men mycket i min värld.
För ett par veckor sedan droppades nyheten att Mutant skulle bli dataspel! Mutant Year Zero: The Road to Eden närmare bestämt.
Det låter väldigt när två scenarion vi känner från rollspelet från Fria Ligan. Det verkar som storyn har gemensamma nämnare både med mutanternas och de muterade djurens kampanj från rollspelet.
Och det är sanslöst gött. Mutants väldigt svenska Åsa-Nisse-postapokalyps är perfekt setting för ett spel. Och det har resten av världen chans att få se nu.
Norska studio Funcom har fått förtroendet att förvalta denna anrika svenska franchise.
Se den fantastiska trailern här: http://www.youtube.com/watch?v=dHcfwONzO7I
Det är ganska tydligt att de fångat spelets estetik och känsla! När mutanttjejen aktiverar sin mutation när Väktarna kommer andas väldigt mycket Mutant år Noll. Likaså designen på grisen och ankan.
Det är inte första gången ett svenska rollspel blir dataspel. Drakar och Demoner fick märkliga Själarnas brunn och Mutant Chronicles släpptes till SNES och SEGA Mega Drive 1995. Men den här gången hoppas vi såklart på bländade underverk!
Because the neverending winter is upon us… A new Dawn of raw arctic Power Metal.
The Henchmen of Rivergate: The Ancient Sword single – now on Spotify!
Grabba era krus och sjung med i refrängen ”For the Ancient Sword… For the Overloo-ooord!”
Varför startar man ett brädspelskafé i lilla Karlshamn?
Dum fråga kanske. Varför startar man INTE ett brädspelskafé?
Ett avsnitt om Roger och alla spelen. Om drömmen som blev verklighet. Om kärleken till spel som umgängesform i en digital tid. Och om Netrunner. Ganska mycket Netrunner.
Längd: 21 min.
Medverkande: Daniel Lenneér och Roger Tonlist
Foto: Jennifer Tonlist
Inspelad 22 februari 2018 i Brädspelskafeét i Karlshamn.
Redigerad och släppt av Bara å bänna medieproduktion.
ÅSP publiceras även på Videospelsklubben.se och genom de kanaler som därigenom kommer. Tack till Gazi som spelleder där!
Eftersom jag typ jobbar med sociala mediestrategi och marknadsföring i dessa kanaler måste jag leva som jag lär… Min nya serietidning Nogi Nr 5 ”Hämndmaskinen” lanserade jag med en Facebookfilm för ett par veckor sedan.
Jag sålde fem ex på kuppen, så det får väl i fanzinesammanhang betraktas som något av en succé.
Det finns en Facebooksida för mina serier. Serier av Daniel Lenneer – heter den, helt enkelt!
Nyligen lottade jag ut det allra första framställda exemplaret av mitt nya fanzine Nogi Nr 5 på Facebooksidan. Jag satte ihop ett litet kit jag kallade Nogi nr 5 Day One Edition och lottade ut det bland alla som på något sätt interagerade (likeade, kommenterade eller delade) med inlägget. Det gjorde ca 20 pers.
Jag gjorde även en liten film där jag drog vinnaren. Grattis till Pär i Finland! Nogi nr 5 Day One Edition kommer på posten!
In och gilla Facebooksidan, om du gillar mina serier, för det kommer hända mer sköj där framöver!
Daniel och Jimmy sammanstrålar i en pod, för första gången på länge.
De pratar om Star Wars: The Last Jedi och har många och lite skiftande åsikter om den. De spoilar skiten ur den, så se den innan du lyssnar.
Daniel har fått stipendium och hintar lite varhän pengarna ska gå. Jimmy åker mest tåg och läser böcker annars.
Längd: 36 min. Inspelad 3 februari 2018 i Blueberry Road Studio, Ronneby. ÅSP publiceras även på Videospelsklubben.se och genom de kanaler som därigenom kommer.
Remixad och släppt av Bara å bänna medieproduktion.
Jag har lirat det svenskutvecklade Mad Max-spelet till Xbox One ett tag. Alldeles för länge, antagligen. Jag håller på att plocka achivements nu. Såna där som bara 5% av spelarna har tagit och sånt. Det är sällan jag fastnar länge i spel och försöker ta svåra achievements. Men ibland så.
Maxuppgradera alla camps. Ok. Det går. Det är inte supersvårt. Egentligen. Det tar bara lång tid. Jag gav mig den på att jag skulle lyckas.
Den sista delen jag behöver för att ro det hela i hamn, efter typ 70 timmars spel, finns i oljeriggslägret Hovoc Point.
Jag bekämpar den första vågen av fulingar som försöker hindra mig. Sedan kommer jag inte in i lägret. En dörr jag inte kan öppna står i min väg. Det går inte att öppna den, spränga den, klättra runt den…
WTF?
Jag googlar. Det visar sig att det är vanligt att porten inte öppnar sig som den egentligen ska. Det visar sig att jag stött på ”The Havoc point glitch”. Jag Youtubar. Allt finns ju i videos på Youtube, nu för tiden.
Lösningen: Att hitta ett annat sätt att lyckas med målet att ”dismantla campet”. Andra lösningar än standardlösningen finns.
Att börna med bilen utanför lägret, pararera stenarna, boosta bilen på en sanddyna som att bilen spinner på den 90-gradiga klippsväggen och slungas rakt upp i luften.
Där, i luften, har man i bästa fall någon sekund på sig att ta sikte med bazookan (som bilden behändigt nog är utrustad med. Ett måste, efter katastrofen!) och brassa på de tre oljeriggarna innanför murarna.
Fullobba in en granat, från ett perspektiv du inte ska kunna vara i.
Lyckas du spränga alla tre ”klarar” du campet, fast du aldrig varit inne i det.
Du lurar spelet. Men vad ska du göra när en bugg gjort det omöjligt att komma vidare?
Lätt?
Verkligen inte! Jag försöker nog 20 ggr innan jag ger upp för kvällen.
Och jag försöker igen.
Och igen.
Och jag har fortfarande inte lyckats.
Nu har jag sett färdigt Star Trek The Next Generation!
Sju säsonger. 176 avsnitt.
Det är inte gjort i en handvändning! Jag tror jag tittat sen på serien sen 2011. Jag har jobbat på kommunen i 4,5 år och jag tittade länge på Noisy Cricket innan dess. Jag har inte tittat aktivt hela tiden. Snarare väldigt antiaktivt långa perioder. Ibland har TNG-tittandet legat nere ett halvår eller ett år.
Lite kul om det tagit sju år att se serien. Det betyder att jag sett sjuårsresan i realitid.
Jag får se om jag orkar göra en sammanfattning av mina bästa och sämsta avsnitt. Det vore kul, men också en hel del jobb att sätta ihop en sådan lista.