Lenneér bloggar och poddar

Recension: Hobbit: Femhäraslaget (3D Blu-ray)

Jag såg aldrig den tredje Hobbit-filmen på bio. Det visade sig vara ett klokt beslut. Det hade varit en pina att se det här härket i en biosalong.

Filmen inleds med en drakstrid som är över i anslaget. Istället fokuserar hela filmen på efterkrigsperioden när bytet ska fördelas. Och dvärgarna sätter sig på tvären och vill ha allt såklart. Massa karaktärer som man gillar fladdrar förbi, men man fattar aldrig hur de kom dit eller vad de gör där. Saruman får en darlingscen där han säger att han ska snacka med Sauron. Det vet vi ju hur DET gick! Höhö.

I övrigt blir det massa krig, bråk och stök. Dvärgarna sitter och surar i berget och massa andra slåss av vaga skäl eller för att guld är görr. Sen vaknar dvärgarna till och slåss lite också. Likadana orcher faller som käglor lite varstans. Ibland i grupp på fält, ibland i snö.

Att se ”Hobbit 3” gör ont.  Det är att se mycket man gillar slarvas över och bli draget i smuts. Det är som om någon sitter och bitch-slappar dig i mer än två timmar.

Legolas spelar som vanligt huvudroll trots att han inte är med i boken alls. Han ser äldre ut, trots att han ska föreställa yngre än i LotR-filmerna. Han är dessutom surare. Han borde vara glad att han får vara med när han inte finns i storyn alls! När han springer upp för en trappa som faller sönder börjar jag skratta. Jag får inte ihop det med att det ska föreställa samma värld som LotR. Här är Legolas en fullfjädrad dataanimerad superhjälte.

Nån alvkung rider på en älg och det ser olidligt fånigt ut. Nåt troll rammar en vägg och det ser kul ut. Trollen ramlar överlag rätt lätt och det ser roligt ut, trots att det nog inte är avsikten. Armeér står uppställda som i ett schackparti. Ingenting ser någonsin verkligt ut i den här filmen och därför är det svårt att engagera sig.

Persbrant-Beorn fladdrar förbi i en sekund-lång cameo. Varför slösar man bort denna karaktär helt? Det hade ju funnits tid att gör något mer av de bra bitarna av berättelsen, om man säger så…

Hur kan en film som är så lång innehålla så många logiska luckor? Hur delas guldet upp, det som var asviktigt hela filmen? Vem får egentligen härska under berget i slutet?

Jag fattar ingenting. Jag gillar LotR-filmerna och jag har läst alla böckerna. Periodvis har jag varit både Tolkien- och (definitivt) ett stort Peter Jackson-fan! Men det hjälper inte längre. Den här filmen är sämst. Den är ungefär som den andra Hobbit-filmen fast med mer krig. Plan 9 from outer space är en tightare och mer underhållande film! Den ser jag om med jämna mellanrum.

Lika bra som LotR-filmerna var, lika konstiga och soppiga (Japp. Soppiga. Inte sopiga.) är Hobbit-filmerna. Man skulle nog gjort två filmer istället och samlat ihop de bra scenerna till en kortare och mer begriplig helhet. För att använda ett blekingskt telesätt; Nu blir det varken hackat eller malet.