Live: Refused, KB, Malmö
Då har man sett Refused igen! Utan tvekan det band jag följt och dyrkat allra mest. Det här är ingen objektiv recension Det kan det aldrig vara. Jag lyssnade nog mer på Refused-lyrik än jag lyssnade på mina lärare när jag gick på gymnasiet. Skivorna gick bokstavligt talat varma och när jag och kompisarna stod i replokalen och försökte skapa något vi kallade punk eller hardcore var det de främsta förebilderna.
Åsikterna om comebackalbumet Freedom som kom förra året går kraftigt isär när man läser recensioner. Om det är ”värdigt”. Om det är ”ett fullt logiskt nästa steg”. Precis som man brukar ge en rockskiva sådana epitet. Sådan vikt. Sådan tyngd. Hur går man vidare efter The shape of punk to come? Det kan man ha många åsikter om, tydligen. Men frågan är om inte låtmaterialet är starkare på Freedom än på den föregångaren 17 år tidigare.
Dawkins christ är en ny oväntad svängkaramell. I The Deadly rythmen (of the production line) skenar sticket iväg och förvandlas till Slayers Raining blood. Pump the brakes är ingen låt, det ett fysisk rockmonster som implomenterar i köttrymden och tar uttryck i en svettig brottningsmatch. Inte ens 1996 fick vi höra den låten live, trots att den bandade kopian från ZTV snurrade på varje förfest.
Man ska komma ihåg att Refused på 90-talet slutade spela sitt ”gamla” material live i rask takt. Det gamla materialet blev snabbt avhängt i garderoben. Redan på Song to fan the flame-turneén spelade de uteslutande låtar från den skivan. Det här nu för första gången man får höra allt från Servants of death till första fullängdarens Pump the brakes och det är onekligen häftigt. Samtidigt har de nog musikaliskt aldrig låtit bättre eller varit mer samspelta.
Det finns musik som får mig att känna mig som 17 år igen, men det finns inget annat band som får mig att bli 17 år igen. Det är häftigt att faktiskt kunna glömma att man är 35+ och kommunal tjänsteman, om ändå bara för några minuter. Två dagar efter spelningen har jag fortfarande ont i hela kroppen, minns det mesta som i dimma och hoppas att tidsmaskinen aldrig stannar.
Refused, KB, 26/2 2016 Malmö Setlist: 1. Elektra 2. The shape of punk to come 3. The Refused party program 4. Rather be dead 5. Dawkins christ 6. The deadly rythm 7. Destroy the man 8. Coup d’État 9. Liberation frequency 10. Thought is blood 11. Refused are fucking dead 12. Servants of death 13. Worms of the senses/Faculties of the skull
Extranummer 14. Pump the breaks 15. New noise 16. Tannhäuser/Derivè