Konsertrecension: Eldkvarn (Karlskrona 3/12 2010)
Plura står i en dörr, röker och hejar när vi köar till insläppet. Det ser man inte varje dag… Faktum är att man ser det på tok för sällan.
Eldkvarn är i stan. De spelar i konsthallen som lämpligt nog byter skepnad till en konsert-hall i lite lagom storlek ibland. Det är den perfekta lokalen. Inte för stor, inte för liten.
De har kallats Sveriges Rolling stones. Det är att ta i lite, i ärlighetens namn. Men bara lite…
Plura och hans mannar har rockat ihop sedan 1971. Det är respekt. Nästa år är det 40 år sedan. På produktiva 40 år kan man bygga upp en backlist värdig ordet låtskatt och förtjäna det. Att dessutom gå in i en andra andning och otippat bli bra igen – med starka och intressanta skivor – är imponerande. Och Karlskrona kommer när Eldkvarn kallar. Det är utsålt. Tätt. Blandad publik. Gammalt. Jag har fyllt trettio man finner en plats på jorden där jag känner mig ung. Det gör mig glad på samma sätt som när jag får visa leg på Systemet.
Det tar tre-fyra låtar innan gubbarna på allvar får igång det välsmorda maskineriet. De varvar snabb-lugn låt inledningsvis. Mycket från senaste studioskivan Hunger hotell. Måste-låtarna. Kärlekens tunga. Pojkar, pojkar, pojkar. Cornelis-tolkningen Märk hur vår skugga från Den flygande holländaren-plattan landar mäktigt mitt i setet. Och vi. Vi är fulla. För kärlekens skull.
Tre. Men tre varma.
Youtube-bonus: ”Sommarnatt” live i Stockholms tunnelbana:
http://www.youtube.com/watch?v=kG40vZxkdoI