Bondfångeri!

Recension: Skyfall (Bio)

Jag har varit på mitt livs första förhandsvisning ikväll och sett nya Bond-filmen Skyfall. Jag kommer inte att skriva så mycket om handligen, eftersom folk eventuellt blir spoilade och sura. Det blir någon sorts recension ändå.

Daniel Craig återvänder som Bond för tredje gången. Jag gillar honom mer och mer. Frågan är om han inte prickar bok-karaktären James Bond bäst av alla. Egentligen ska Bond vara en ganska råbarkad streber, inte ett gentleman som han alltid har blivit i filmens värld. Ingen Bond har nog sett coolare ut än Craig bara genom att stå rakt upp o ner och titta lite halvslappt på sned. Själva den unga upplagan av Sean Connery får ursäkta.
Ola Rapace roll var större än väntat! Han gör en riktigt cool skurkroll som får mycket action- och slåss-tid med Bond.

Med Craigs första Bond-film Casino Royale gjorde man någon konstig reboot av karaktären jag aldrig riktigt hajade. Jag hajade dock mer av Casino Royale än uppföljaren Quantum of Solace – i svensk folkmun kallad ICA Kvantum of Solace – det filmskrället var totalt obegripligt. Nästan intill osebart. Jag minns inte ett dyft av den filmen. ”Rebootandet” fortsätter i Skyfall kan jag säga, utan att säga för mycket. Det flörtas både snyggt, smart och dumtufft med Bond-historien. Craigs Bond är sletnare och beroende av alkohol och läkemedel. Det adderar dimensioner till en karaktär som snart har haft alla.

Jorrå. Skyfall är ett skitlass bättre än ICA Kvantum of Solace. Skurken vad-han-nu-hette, lite smått lik Ranelid i vissa scener, är mycket bra. Actionscenerna är bra och fartfyllda.

Skön Bond-referenser tillbaka i Bond-historien. Sjukt snygga förtexter, som alltid. Men den här gången imponerade de lite mer faktiskt.

Filmen hade dock ett problem. Skyfall var åt skogen för lång! 2 timmar 23 min. (Dessutom bjöd de på öl innan! Sadism!) Avslutning ville aldrig ta slut. Man kunde klippt bort 30 min – 20 min av slutakten och 10 min lite här o där – och filmen hade enbart blivit bättre. Quentin Tarantino har rätt i att att en actionfilm inte bör vara mer än 90 min.

Såhär tuff såg jag ut när jag kom hem mitt i natten.

Betyget… Hm. Splittrad.  Snygga förtexter. Bra och snyggt. Bra Craig. Bra skurk. Men onödigt utdraget. Något i stil med…

Det här inlägget postades i Film, Recension. Bokmärk permalänken.