Sedan några nummer tillbaka är min serie Ångestmannen mer eller mindre ”in-house” i Svenska Superserier – den enda tidningen med svenska superhjältar – som dessutom 10-års-jubilerar i år. Herregud. Jag minns när den startade. Det var princip igår.
Igår fick jag hem nummer 17 och 18. De har varit ute ett tag, men för mig är de nya.
Kul att se Ångestmannen återgiven på papper i det riktiga serietidningsformatet! Det känns bra, i själ och hjärta!
Publiceringen i Svenska Superserier är lite huller om buller. Jag kör både ensidor, flersidor och strippar i en salig blandning. Jag gillar lite hur serien kommer in lite ”som Herman Hedning i Fantomen”, som tramsserien mellan de mörka allvarliga berättelserna.